Färgsättning


Förord | Upplevelsen av en färg
Färgcirkeln | Kulörtriangeln
NCS-systemet | Kontraster | Färgens termologi

Förord
Färger påverkar oss mer än vi tror. Det är till exempel ingen slump att grönt är vanligt på sjukhus och att sovrum ofta är blå. Färgen speglar också av sig i sinnesstämningar. Därför är också färgsättningen viktig för att NI skall få ut det bästa av Er tillvaro.
Det finns en mängd olika företeelser som påverkar hur vi uppfattar en färg. Färgens glans och ytstruktur, belysning och omgivande färger mm.
En felaktig färgsättning på exempelvis en arbetsplats kan undermedvetet sänka produktionen och välbefinnandet. En riktig genomtänkt färgsättning kan däremot stimulera till positiva effekter.
Vår roll som färgsättare är att vara Dig/Er som privatperson eller företag behjälpliga att komma fram till ett eget kulörval där ni trivs i ert hem eller i er verksamhet. Vi utgår från rummets förutsättningar och hur det skall användas och arbetar fram färgsättningen efter dem. Det är utifrån Dina/Era åsikter om vad som är vackert vi gemensamt tar fram de för Er bästa alternativen.
Genom forskning vet man att ögat kan särskilja 10 miljoner färger, om man jämför dem bredvid varandra. 1950 av dessa färger kan man idag bryta fram genom NCS-systemet (Natural Color System).

Vid färgsättning skiljer vi på materialfärg, det vill säga färgen i burken, och den av ögat upplevda färgen.

Tillbaka

Upplevelsen av en färg
Upplevelsen av en färg bestäms alltid av dess omgivning Varma och kalla färger hör man ofta talas om i detta sammanhang. Om en färg upplevs som varm så beror det på hur den förhåller sig till omgivande färger. Värmen i en färg är framförallt kopplad till den rödhet och gulhet en färg visar. På samma sätt är blåheten och grönheten bärare av kyla. Kylan hos en färg tycks också öka med vitheten, medan de varmaste färgerna är tämligen kulörstarka. Många ser en koppling i associationen med eldens varma färger och isens kalla.

BLÅTT har en rogivande effekt. Det är en färg som får oss att andas lugnare och blinka mer sällan. Blåa rum upplevs som rymliga, kanske på grund av att himlen är blå. I undersökningar om älsklingsfärger är blått alltid den populäraste färgen.
RÖTT är en kraftfull färg full av energi som i de flesta kulturer betyder STOPP. Rött drar uppmärksamheten till sig och varnar oss. Därför används rött i varningslampor och trafikskyltar. I ett rött rum slår ditt hjärta snabbare och du blinkar oftare. Rött ses som hetsande och oroligt. Troligen för att det påminner om blod. Rött används också politiskt som symbol för socialismen.
GULT är en intensiv färg som inte lämnar oss i fred. Det finns färgpsykologer som tror att gula nyanser kan ge upphov till illamående och sjösjuka. Man tror även att gult är den första färgen som spädbarn uppfattar.
GRÖNT betyder "fritt fram", "kör" o.s.v. i vår västerländska kultur. Samtidigt har grönt en lugnande inverkan på oss människor. Det är en av anledningarna till att operationsdukar och operationskläder är gröna. Våra sinnen blir mer balanserade och vi har lättare att utföra precisionsarbeten. Troligen för att grönt påminner oss om grönska. Miljörörelsen är grön i den politiska världen och grönt används också för att visa att en produkt är ekologisk. I språket finns en rad symboler kring färger t.ex. grön av avund.
SVART förknippas i västvärlden med olycka, sjukdom, hat, sorg och död. Vi går på begravning i svarta kläder. Men svart är även en färg som anses klassisk och trendig, framför allt på kläder. På senare år har det nu blivit populärt med svarta fondväggar. Språkligt kan uttrycket svartsjuka användas vilket har en mycket destruktiv betydelse.
GRÅTT symboliserar fattigdom och tråkighet. Språkligt finns uttrycket grå av trötthet. Kanske beror detta på att grå himmel gör en del människor nerstämda.
VITT är tomhet och vila. Vi gifter oss i vitt vilket symboliserar renhet i den kristna trosuppfattningen. Människor som lider av depression mår ofta bättre om de får sitta i ett ljust, vitt rum iklädda vita kläder. Men att ha kritvita väggar hemma kan kännas ödsligt. Därför brukar man blanda den vita färgen med en annan färg, till exempel rött, för att göra det vita lite varmare.

Förmågan att särskilja färger har genom århundraden varit nödvändig för människans överlevnad. Människan har kunnat dra slutsatser om ätliga och oätliga växter, mogna och omogna frukter, ljusa och mörka moln och mycket annat som hör till ett liv nära naturen.

Kulör betyder helt enkelt färg. Alltså röd, grön orange...
Valör betecknar hur mycket vitt eller svart som finns blandat i kulören.
Ton betecknar sammansättningen av kulörer, t.ex. "blå-grön", "gul-orange".
Mättnad betecknar hur långt från en ren gråton i samma valör en färg befinner sig. Alltså hur ren den är. Ett sätt att beskriva kulör görs genom NCS systemet.

Tillbaka

Färgcirkeln
Kulörer kan ordnas efter likhet med de fyra kulörta elementära kulörerna. Dessa fyra skalorna kan också placeras i en cirkel som vi kallar färgcirkeln. Färgcirkeln ger oss en översikt över de fyra kulörta elementära kulörernas förhållande till varandra. Färgcirkeln kan liknas med en kompass som gör det möjligt att hitta rätt kulör. De fyra elementära kulörerna Y, R, B och G är placerade på var sitt ställe. Längst upp finner vi gult, rött är placerat till höger, längst ned finner vi blått och grönt är till vänster.

Färgcirkel

Färgcirkeln är delad i 16 delar, med tre mellankulörer mellan de fyra elementära kulörerna. Kulörerna i denna cirkeln är maximalt starka. Dessa kallas maximalkulörer.

Tillbaka

Kulörtriangeln
I en samling lika kulörer ser du att vitheten, svartheten och kulörheten kan variera. Vi kan beskriva dessa kulörer utifrån en kulörtons släktskap med de två okulörta elementära kulörerna vit (V) och svart (S).

Kulörer
En kulörtons kulör till svart/vitt.

Med de tre färgerna kan vi göra en liksidig triangel med kulörtonen C i den högra spetsen, vitt (V) i den övre och svart (S) i den nedre spetsen. På linjen mellan svart (S) och maximalkulören (C) saknas kulören vithet. På linjen mellan vit (V) och svart (S) saknas kulören kulörthet (kulörstyrka). Här finner vi den neutrala (rena) gråskalan. På linjen mellan vit (V) och maximalkulören (C) saknas kulören svart. Här finner vi de rent vitaktiga nyanserna.

Tillbaka

NCS-systemet
I NCS-systemet är det maximalkulörerna från färgcirkeln som man har utarbetat färgtrianglar av. Totalt i NCS-systemet är det 40 färgtrianglar, en triangel för varje kulörton på NCS-färgcirkeln.

En kulör som har en bestämd grad av vithet, svarthet och kulörhet, och som är markerad med en punkt på färgtriangeln, kallar vi en nyans.

I NCS-systemet används två talkombinationer för att bestämma en exakt kulör. De två första talen visar innehållet av svarthet, och de två sista mängden av kulörhet (kulörstyrka). Av den anledningen är kulörtriangeln delad i procent.

NCS-kulörtriangel
NCS-kulörtriangel

Svarthetsskalan anger kulörens släktskap med svart, och kulörhetsskalan anger graden av släktskap med maximalkulören från färgcirkeln. Vitheten behöver vi av praktiska grunder inte uppge. När vi upplyser om kulörens svarthet och kulörhet i procent, är vitheten det som saknas på 100. En kulör som har NCS-beteckningen 1080, säger att kulören har 10% svarthet och 80% kulörhet. Lägger vi samman 10+80 får vi 90, som vi drar ifrån 100, och vitheten är 10%. Har kulören ingen svarthet, anger vi det med 00 t.ex. 0020. Om kulören är grå, ingen kulörhet, anger vi det med 00, t.ex. 3000. Då har kulören 30% svarthet, ingen kulörhet och 70% vithet.

När vi beskriver en kulör med värdena från kulörtriangeln och färgcirkeln, t.ex. kulör 1080 Y70R, gör vi som följer:

NYANSEN 1080
Svarthet 10%
Kulörhet 80%
Således vithet 10% (10+80+10=100)

KULÖRTONEN Y70R
Gul med 70% rött (70+30=100)
NCS-KOD 1080-Y70R
En klar djup, svagt gulaktig röd kulör

Tillbaka

Kontraster
Kulörer är som kameleonter - de förändrar sig med omgivningen och med de kulörer de sätts samman med. Det kan ockå uppstå motsättningsförhållanden eller kontraster mellan kulörer som var för sig ger speciella kulöruttryck.

Kalla/Varma kontraster
Kulörerna kan indelas i kalla och varma kulörer. Den blågröna är kallast och rödorange är varmast. En annan sak hos de kalla kulörerna är att de ger oss en känsla av avlägsenhet, medan de varma ger motsatt effekt.

Val av färgtyp och kulör
Innan man väljer färg till byggnader bör man ta hänsyn till när huset är uppfört och husets tidigare färgsättning. Ännu viktigare är att välja rätt färgtyp för underlaget. Vid renovering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det särskilt viktigt att inte frångå äldre färgsättning och material.
Genom att skrapa fram och undersöka husets olika färgskikt och material kan man få reda på hur färgsättningen sett ut och förändrats.
S k färgtrappor bör göras på skyddade ställen där färgen förändrats minst. Om man finner ytor som bevarar ursprunglig målning bör dessa inte skrapas bort utan bevaras. De utgör viktiga tidsdokument och kan komma till användning vid framtida frågor runt färgsättning. Ibland finns källmaterial som beskriver byggnadens utseende vid en viss tidpunkt.

Tillbaka

Färgens termologi
Stimulus är färgupplevelsens fysiska orsak. Det spektralområde som är synligt kallas spektralt ljus. Energiflödet utgår från en ljuskälla och når ögat, antingen direkt eller via ett betraktat föremål. Varken flödet eller materialet i föremålet är färger, men deras fysiska beskaffenhet låter oss se färger.

Kulörthet (NCS)
Storhet som anger en färgs grad av likhet med maximalkulören i samma kulörton.
Metameri
När två objekt uppfattas ha samma färg i en belysning men olika i en annan.
Nervrespons
Den naturliga vägen från färgstimulus till färgperception är den fysiologiska genom synorganet. Där ger färgstimulus i ögats synceller upphov till en neurologisk respons i form av elektriska pulser. Dessa signalbehandlas och utvärderas av synorganet.
Pigment
Olösliga "pulver" i olika färgmaterial (tex linolja) som kan användas till målning på en yta. De äldsta kända färgpigmenten, jordfärgerna, användes i bl a grott- målningar. Dessa pigment var inte speciellt kulörstarka. Inte förrän under 1900-talet har organiska pigment kunnat framställas, vilket har gett oss många fler färger att använda oss.

Tillbaka